Avatar

En klok kvinna beskrev sin känslan med ridning för mig. 

-"Det är som att koppla ihop sig med svansen och två blir en"

Så för er oinvigda i denna facinerande sport. Det är precis vad jag sysslar med här i Tyskland. 

Avatarerna hade en snabbkoppling. Det har inte jag. Och inte någon av mina hästar heller. Letar efter den funktionen, men den är lite mer komplicerad

i kombinationen häst- människa. Som sagt facinerande sport där jag fysiskt och psykiskt kämpar mig fram för att hitta knapparna till sammankopplingen.

Har sedan tidigare också förstått att det inte är samma knappar på alla hästar. Grundstartknappen jo, men sen skiljer det sig, mer eller mindre.

Så ibland - inte så ofta för mig ännu, kan faktiskt räkna dem på en hands fingrar, jo jag har fem som de flesta- så plötsligt händer det.

AVATAR! AVATAR!

Känslan är obeskrivlig. Vi är sammankopplade. Tid och rum försvinner. Om jag vore religös så är jag säker på att det är så här jag skulle känna när Gudrun prata med mig. AVATAR! Vill stanna kvar i denna sammankoppling. AVATAR!