Mitt alldeles vanliga liv


08 stress

22.10.2013 07:11

Det jag gillar med Skåne. Är faktiskt efter 2,5 månad flera saker. En  av dem är total avsaknad av "08-stressen". Åtminstone i de trakter jag rör mig. Finns säkert stress här också ju närmare städerna jag närmar mig. Men ser ni, dem håller jag mig ifrån. Stress och städer alltså. Är ett aktivt val jag gjort och gör. Vill ha ett fysiskt aktivt liv utan stress och påverkan från digitala medier. Gott. Skönt. Men så igår. I den lite större granngrannbyn har de en butik som har tre bokstäver, vit bakgrund med röd logga. Riktigt fint organiserat. Fräscht. Stannade där för att fylla på sockerförrådet under en utflykt till hästkiropraktorn. Allt frid och fröjd. Tills vi kom till kassan.

WTF??? Nummmerlappar. Smart tyckte jag och familjens mellersta dotter, slippas trängas i kö med bakomvarande trampandes på våra hälar och ständigt suckande och knuffande.  Ett 08 syndorom som sitter djupt i mig. Helst skall de puffa fram mig lite när jag står och knappar in koden i dosan vid betalning. Så IRRITERANDE. Ett under hitintills att jag inte exploderat i affären, vid kassan i 08 området.

Så SKÖNT att slippa här. Så detta måste ju vara det optimala systemet. Nummerlappar. Ytan innan kassorna var väl tilltagen. Bra. Fanns böcker att stå och titta på medans vi väntade på "plinget" med vårt nummer. 450. Men nu började 08kassaköstressen faktiskt klia i mig. Är ju inte så att säga kurerad ännu.

I en normal kassakö så lägger jag normalt mellanbrickan när den före börjar bli klar, därefter lastar jag upp min varor. Här iaktog jag att kunden la upp varor, kassörskan slog in dem, kunden betalade i lugn och ro och sedan plingande det till. Alltså nästa kund fick inte komma fram och lasta upp förens den förra kunden var HELT KLAR. HELT KLAR. Men herre g-d, hur många extra sekunder tar inte det??? Oeffektivt. Klåda på kroppen. Mummel. Hmm!!

Så där stod vi, ett tjugotal kunder, som på startlinjen när ett gäng travhästar skall släppas i väg i ett lopp. Lite taggade, med nummer lapp i handen, kundkorgen glatt släpandes efter, ett nervöst ryck med kroppen så fort det "plingade" och displayen visade nästa nummer redo att springa till "vår" kassa.

Så stressframkallande!!! Så nu är den kända butiken med tre bokstäver med röd logga på vit bakgrund i granngrannbyn dissad för mig. 

—————

Tillbaka